Inte en helt vanlig dag...

En lite udda och märklig händelse hände mig i söndags. Jag hade precis gjort färdigt allt i husvagnen, vinkat av min kära sambo (som skulle köra till Stockholm) och packat bilen. Körde därefter ner i Höör och till närmsta mack för att fylla på bensin.

Vid tillfället när jag anlände till macken var den propp-fullt med bilar... Det var bilar överallt, skojar verkligen inte!

Ställde mig i kö till en pump, men insåg att jag höll på att tränga mig och skulle som snäll svennebanan backa undan, lämna platsen för att inte tränga mig och ställa mig vid en annan pump. Det var då det hela började.

Jag trodde helt klart att jag hade koll på alla miljontals bilar som befann sig på macken men tydligen inte. Bilen närmast mig var för mig helt osynlig, inte blev den syndlig heller för ens jag backat in i den...

Mannen som satt i var väl i 50-55 års åldern, han kom ur sin bil och pratade lugnt med mig. Jag hade ju blivit helt uppstirrad av händelsen och ville hälst av allt bara sjunka igenom jorden då jag insåg att påkörningen var bara en ren och klar oacktsamhet!

Han tröstade mig med sin rara och lena röst och talade om för mig att skadan på min bil inte var så omfattande och att vi lätt skulle kunna få den fixad. Inte heller blev där några skador på hans bil.  
Men uppstirrad som jag ändå var bad jag om ursäkt säker tio gånger, kände mig så himla dum!

Efter ett par minuter lugnade jag dock ändå ner mig, körde fram till en av bensin pumparna och började tanka. Fortfarande lite skakig av händelsen, men nu mest för att jag var förbannad på mig själv, kom mannen över till mig igen. Han lämnade över en vacker rosa ros och sa att jag nu skulle försöka glömma den här löjliga händelsen och försöka ha en bra fortsatt dag.

Jag blev så fruktansvärt rörd över mannens fina gest att jag kände hur tårarna började bränna bakom ögonlocken. Jag tackade än en gång och talade om för honom att han var helt underbar. Därefter hoppade han in i sin nytankade bil och styrde iväg...

Tanken om att det verkligen finns fina människor i denna värld slog mig som en klubba uppifrån. Här hade jag backat in i hans bil, ställt till det. Och sen är det jag som åker ifrån macken med en ros i handen...

Det finns än hopp för mänskligheten på denna planet :D


Kommentarer
Postat av: Madde

Oj, vilken rar man. inte varje dag man backar på någons bil och i stället för att få en utskällning får man en ros. :)

2011-11-23 @ 17:54:29
Postat av: Bettsy

Gud vilken underbar människa :) blev nästan lite tårögd själv när jag läste, snyft :,)

Saknar dig vännen puss

2011-11-27 @ 18:25:01
URL: http://betttans. Blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0